Havsverket

Rekordstora syrefria bottenytor i Östersjön

Havet runt våra kuster mår förhållandevis bra på sina håll - men riktigt illa på andra. I delar av Östersjön ökar torskbeståndet och utsläppen av kväve från jordbruket blir allt mindre. Samtidigt breder de syrefria bottnarna ut sig i Östersjön breder ut sig och täcker i dag allt större ytor.

Det framgår av den årliga havsrapport som i dag presenteras i Kalmar. Det är en återkommande rapport om tillståndet i svenska hav som ges ut av Havsmiljöinstitutet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

I delar av Östersjön ökar torskbeståndet och utsläppen av kväve från jordbruket blir allt mindre. Samtidigt är bestånden av torsk i Kattegatt nere på historiskt låga nivåer, och de syrefria bottnarna i Östersjön breder ut sig och täcker i dag rekordstora ytor.

-Det är väldigt olika bilder man får när man tittar på olika delar av havet i Sverige, säger Per-Olav Moksnes, en av redaktörerna bakom rapporten.

27 arter rödlistade

Han beskriver situationen i Västerhavet som "bedrövlig" medan det ser hoppfullt ut i Östersjön när det gäller torsken.

-Det finns 27 rödlistade fiskarter i Västerhavet och nästan alla är påverkade av fisket, främst trålfisket. Det gäller arter som torsk, kolja, och hälleflundra som alla är nere på nivåer som gör att det är risk för kollaps, och riskerar att försvinna från svenska vatten, kanske för gott.

Men det finns ett torskbestånd som mår förträffligt. Det lilla i Öresund.

-Det är ganska träffande, där har man inte fått tråla på lång tid på grund av båttrafiken och det beståndet mår jättebra.

Andra positiva saker som hänt är att havsörn och säl har kommet tillbaka då flera miljögifter minskat.

-Det finns fortfarande ett dioxinproblem i Östersjön, men jämfört med för 30-40 år sedan är det avsevärt mycket bättre, säger Moksnes.

Svårt att förklara

Att de syrefria bottnarna i södra Östersjön breder ut sig har forskarna svårt att förklara fullt ut. Övergödning bidrar säkert men det kan också vara så att Östersjön på senare år inte fått in så mycket syrerikt djupvatten från Västerhavet som förr. Varför det är så vet man inte, enligt Moksnes.

-Men samtidigt, inte långt därifrån, i Stockholms skärgård så pekar siffrorna mot det bättre hållet. Vattnet är klarare, algerna mår bättre och kryper djupare ned i vattnet och så vidare. Olika bilder når oss beroende på var man tittar.

-Och generellt har det mesta blivit bättre i Bottenviken och Bottenhavet, säger Moksnes.

Bertil Åkesson/TT